Start för utredning om brottsoffers rätt till ersättning
I somras tillsatte regeringen utredningen Ersättningsregler med brottsoffret i fokus, som bland annat ska se över reglerna om brottsskadeersättning. Syftet är att underlätta för brottsoffer att få ersättning för sina skador. Brottsskadechef Magnus Öhrn sitter med som expert i utredningen.
– Alla är nog överens om att det ska gå snabbt och vara enkelt för brottsutsatta att få sin ersättning. Att kompenseras ekonomiskt är en form av bekräftelse på det du har drabbats av. Det kan ge en känsla av upprättelse som gör det lite lättare att sätta punkt och gå vidare i livet. Utredningens uppdrag är därför väldigt viktigt, säger Magnus Öhrn.
Utredningen Ersättningsregler med brottsoffret i fokus tillsattes i juni 2023. I slutet av september samlade utredaren Johan Danelius, justitieråd vid Högsta domstolen, utredningsgruppen för första gången. En av experterna i utredningen är Magnus Öhrn, brottsskadechef vid Brottsoffermyndigheten.
– För mig är det angeläget att värna hela brottsofferkollektivet och jag hoppas kunna bidra med ett praktiskt perspektiv till utredningen. Brottsoffermyndighetens verksamhet har en nyckelroll i den här utredningen, säger han, och berättar att myndigheten har försett utredningen med statistik och information om hur ersättningssystemet fungerar idag.
Olika typer av ersättning
Det finns i dag olika sätt för brottsoffer att få ersättning för sina skador. I första hand ska den brottsutsatta kräva skadestånd av den som har begått brottet – om gärningspersonen är känd – och från eventuella försäkringar. I andra hand kan brottsoffret ha rätt till statlig brottsskadeersättning. Det är Brottsoffermyndigheten som beslutar om och betalar ut brottsskadeersättning.
– Brottsskadeersättning fungerar lite som ett socialt skyddsnät för de som inte kan få fullt betalt av gärningspersonen eller som inte har en försäkring som täcker skadorna. Du kan också ha rätt till brottsskadeersättning om gärningspersonen är okänd. Den statliga ersättningen visar att samhället ser allvarligt på brott och tar sitt ansvar, säger Magnus Öhrn.
Förslag till ändrad ordning
Brottsoffer kan redan i dag få hjälp av olika myndigheter för att få ut sin ersättning. Som utsatt behöver du dock vara aktiv och ta egna initiativ, något som kan vara väldigt jobbigt när du befinner sig i en utsatt situation. En av utredningens viktigaste frågor är därför att ta ställning till om ordningen ska ändras för att underlätta för brottsoffer att få ut sin ersättning. Ett förslag är att Brottsoffermyndigheten framöver ska betala ut brottsskadeersättning direkt efter att en dom med skadestånd vunnit laga kraft. Brottsoffer behöver på så sätt inte själv driva in skadestånd från en gärningsperson eller sköta kontakten med ett försäkringsbolag.
Enligt Magnus Öhrn finns det uppenbara fördelar med förslaget, men det kan också få konsekvenser som är svårare att överblicka.
– Positivt är naturligtvis att många brottsoffer skulle få den ersättning de har rätt till på ett mer automatiserat och enklare sätt. En farhåga är till exempel att villkoren i hemförsäkringens överfallsskydd skulle kunna försämras, något som skulle kunna påverka brottsoffer negativt i de fall där gärningspersonen är okänd. Men det här är frågor som utredningen ska ta ställning till, säger han.
Flera delar i utredningen
För att förbättra möjligheterna för brottsoffer att få ut sin ersättning ska utredningen också se över om reglerna om förbud mot utmätning av skadestånd ska ändras ytterligare en gång. Sedan den 1 juli 2022 gäller utvidgade möjligheter att utmäta frihetsberövandeersättning till förmån för brottsoffer. Det betyder bland annat att brottsoffer i dag har möjlighet att utmäta skadestånd från en person som fått ersättning för att ha suttit häktad utan att åtal väckts, men bara mot skulder som avser skadestånd på grund av brott.
Utredningsgruppen ska också ta ställning till om rätten till kränkningsersättning för poliser och andra yrkesgrupper med särskild beredskap ska stärkas, om vårdnadshavares skadeståndsansvar för skador som deras barn orsakar genom brott ska skärpas och om rätten till frihetsberövandeersättning ska begränsas.
Utredningsuppdraget ska redovisas den 24 februari 2025. Beroende på vad utredningen kommer fram till kan Brottsoffermyndighetens verksamhet påverkas.
– Om lagstiftarens intentioner i utredningsdirektivet får genomslag så skulle Brottsoffermyndighetens få ett mycket mer omfattande uppdrag. Det ser vi i så fall väldigt positivt på, säger Magnus Öhrn.