Givande nordisk konferens om ersättning till brottsoffer
Hur ersättningssystemet till brottsoffer fungerar och är organiserat ser olika ut i Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige. I början av oktober möttes representanter från de nordiska länderna i Stockholm för att lära sig mer om de olika systemen. Brottsoffermyndigheten var värd för konferensen.
– Den här frågan är synnerligen aktuell, och tanken med att träffas är att vi alla ska få mer kunskap om varje lands ersättningssystem och lära oss av varandra. Målet är som alltid att stärka brottsoffers rättigheter, berättar Anders Alenskär, generaldirektör vid Brottsoffermyndigheten.
Thea Fonnaas Berntsen, jurist från norska Kontoret for voldsofferstatning (The Norwegian Criminal Injuries Compensation Authority), var en av de totalt femton deltagare som under två intensiva dagar diskuterade ersättning till brottsoffer.
– Det är väldigt lärorikt att få höra om hur andra nordiska länders system fungerar, och jag tror att vi kan lära oss jättemycket av varandra, säger hon.
Snabb handläggning i Sverige
I fokus för konferensen var hur det fungerar att få ersättning om du utsatts för brott i de olika länderna. Gemensamt för länderna är att brottsutsatta behöver polisanmäla en händelse för att kunna få ersättning. Däremot finns det tydliga skillnader mellan vilka myndigheter som hanterar ansökningarna, vilken typ av ersättning du kan få och hur lång tid det tar att få ersättning.
– I Sverige tar det i genomsnitt drygt två månader att få besked efter att du skickat in en ansökan, och det är en väldigt kort tid jämfört med flera andra nordiska länder. Jag tror att konferensdeltagarna blev rätt imponerade av hur snabb handläggningstid vi faktiskt har, säger brottsskadechef Magnus Öhrn.
Många deltagare berättade också om att de skulle vilja att antalet ansökningar ökade, men att det är svårt att nå ut med information till brottsoffer. Magnus Öhrn känner igen problemet i Sverige.
– Inom rättsväsendet måste vi bli bättre på att hjälpas åt med att informera brottsutsatta. Från Brottsoffermyndighetens håll försöker vi bli mer synliga, och vi planerar bland annat en ny informationsinsats i slutet av året, säger han.
Viktigt med goda exempel
Konferensdeltagarna fick också ta ställning till några påhittade brottshändelser, och berätta om hur dessa ärenden skulle hanteras och hur stor ersättning som brottsoffren skulle få i respektive land. Ett fall handlade om ett ofredande, där ett brottsoffer spottades i ansiktet av en okänd gärningsperson och förundersökningen lades ner. I just det exemplet är det bara i Sverige som brottsoffret skulle kunna få ersättning enligt lagstiftningen.
– Vi håller just nu på att se över det svenska systemet, och vi kan se att det på många sätt fungerar väl jämfört med övriga nordiska länder. Det gäller även i jämförelse med Norge, som ofta nämns i sammanhanget, och det har därför varit lite extra intressant att höra mer om hur deras system fungerar i praktiken, säger Anders Alenskär.
Hopp om nytt nätverk
Liksom övriga deltagare hoppas Thea Fonnaas Berntsen på att oktoberkonferensen kan vara startskottet för ett nytt nordiskt nätverk för ersättning till brottsoffer.
– Det har varit jätteintressanta dagar och det var verkligen på tiden att vi träffades. Jag hoppas att vi kan mötas lite oftare framöver, och också ha en tätare dialog mellan konferenserna, säger hon.