En tjej med mobiltelefon får stöd av två kompisar.

Europeiskt projekt om hatbrottsoffer

Hatbrott är annorlunda än andra brott. Brotten motiveras av de utsattas personliga egenskaper och de som drabbas behöver bemötas och stödjas på ett både respektfullt och specifikt sätt. För att öka kunskapen om hatbrottsoffers särskilda behov har Brottsoffermyndigheten deltagit i ett europeiskt projekt tillsammans med representanter från över fyrtio andra länder.

Hatbrott är ett samlingsnamn på flera olika brott. Gemensamt för hatbrott är att de motiveras av de utsattas personliga egenskaper. Det kan handla om hat och fördomar mot till exempel en viss etnicitet, hudfärg, nationalitet, tro, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck.

– Hatbrott skiljer sig från andra brott eftersom de riktar sig mot egenskaper som är grundläggande för de drabbades identitet. Brotten utgår från en syn på ”vi och dem”. De är ett angrepp på både den som utsätts och den grupp som delar en eller flera av den drabbades egenskaper. Förutom att kränka den enskilda individen, kan hatbrott alltså leda till att vissa grupper blir rädda och isolerar sig från det övriga samhället. En sådan utveckling är ett hinder för demokratin och för rättsstaten, säger Anna Wergens vid Brottsoffermyndigheten.

Nätverk med hatbrottsoffer i centrum

Att hatbrott är annorlunda än andra brott har varit en utgångspunkt för det EU-finansierade projektet EStAR – Enhancing Stakeholder Awareness and Resources for Hate Crime Victim Support. Projektet, som startades år 2020 av organisationen för säkerhet och samarbete i Europa, har också haft ett tydligt fokus på hatbrottsoffer. De mer än fyrtio länder som deltog i det tvååriga projektet representerades av statliga aktörer och organisationer i civilsamhället. En av Sveriges representanter var Brottsoffermyndigheten.

– Det är viktigt att få ett bredare perspektiv på vad ett gott bemötande av hatbrottsoffer handlar om. Att förstå vad offren varit med om och kunna ge rätt stöd betyder mycket både för att de utsatta ska kunna gå vidare och för att kunna lagföra de som begått brotten, säger Anna Wergens, som medverkade i projektet.

Kunskap krävs för rätt bemötande

EStAR-projektet har resulterat i ett antal rekommendationer för att ge hatbrottsoffer ett bättre stöd i brottmålsprocessen. Några delområden identifierades som kritiska för ett fungerande stödsystem. Förutom ett bra rättsligt ramverk bör offer för hatbrott bemötas på ett respektfullt sätt. Både de som möter brottsoffren i rättsväsendet och i civilsamhällets organisationer bör ha kunskap och specialistkompetens på området.

– Många hatbrottsoffer behöver veta hur de kan få skydd av rättssystemet. De som arbetar inom rättsväsendet och möter offer för hatbrott behöver vara väl insatta i samhällets normer, känna till vilket stöd som finns och varför hatbrottsoffer kan tveka om att berätta om sin utsatthet. Framförallt behöver offer för hatbrott bli tagna på allvar, säger Anna Wergens.

Särskilda stödinsatser för varje offer

Förutom att hatbrottsoffer har liknande behov av stöd som andra brottsoffer, har de också särskilda behov utifrån brottets karaktär och att de utsatta drar sig undan från både samhället och rättsväsendet. Dessutom finns individuella skillnader. 

– Varje stödinsats bör därför baseras på vad de enskilda brottsoffren behöver. Det handlar om att se till att brottsoffrens behov och rättigheter kommer i första rummet, och att de utsatta känner sig trygga i alla delar av brottmålsprocessen, säger Anna Wergens.

Utbildningsmaterial om stöd till utsatta

Inom ramen för Estar-projektet har flera rapporter, diagnostiska verktyg och kvalitetskriterier tagits fram. Det finns också ett utbildningsmaterial om stöd till hatbrottsutsatta med titeln ”Quality Specialist Support Services för Hate Crime Victims: Training Course”, som kan fungera som ett underlag för utbildningsinsatser i  Sverige.

Mer information:

Läs mer om EStAR-projektet

Brottsoffermyndigheten finansierar forskning och brottsofferinriktade projekt med hjälp av medel från Brottsofferfonden. Det går att ansöka om medel två gånger per år, senast den 1 april och senast den 1 oktober.

För mer information, kontakta:

Anna Wergens
jurist på Brottsoffermyndigheten
E-post: anna.wergens@brottsoffermyndigheten.se
Telefon: 090-70 82 62