Brottsoffermyndigheten 30 år – en tillbakablick
Brottsoffermyndigheten grundades år 1994 med det övergripande målet att främja brottsoffers rättigheter, behov och intressen och är placerad i Umeå, något som Britta Bjelle, myndighetens första generaldirektör var drivande i. Myndigheten har gått från ett fåtal medarbetare till sextiotalet anställda som arbetar med myndighetens fyra verksamhetsområden brottsskadeersättning, regress, kunskapscentrum och Brottsofferfonden.
Kärnverksamheten – att kompensera brottsoffer ekonomiskt
Huvuduppgiften för myndigheten är att handlägga och besluta i ärenden om brottsskadeersättning. Under myndighetens första år inkom ungefär 4 000 ansökningar om brottsskadeersättning och därefter följde en stadig ökning. Myndigheten passerade 10 000 ansökningar för första gången år 2004. Under år 2023 ökade antalet ansökningar med 20 procent och det beräknas komma in omkring 14 000 ansökningar under år 2024.
Myndigheten skapar praxis som berör brottsoffer
En annan viktig del av myndighetens uppdrag är och har varit att utveckla praxis när det gäller nivåerna på kränkningsersättning. Det sker med hjälp av nämnden för brottsskadeersättning, som vid flera tillfällen höjt ersättningsnivåerna för i stort sett alla brottstyper. Senaste höjningen genomfördes år 2021 då nivåerna för grov fridskränkning och kvinnofridskränkning höjdes med 50 procent. Under de 30 år som gått har det även skett många lagändringar som påverkat hur myndigheten handlägger ärenden om brottskadeersättning. Ett exempel är barnfridsbrottet som infördes år 2021 vilket innebar att barn fick ställning som målsäganden när de bevittnar brott mellan närstående till dem. Ytterligare en lagändring som påverkat brottsoffer skedde år 2022 då ersättningsnivåerna för kränkning fördubblades för brott som inträffat från och med den 1 juli 2022.
Regressverksamhet
Myndigheten tog tidigt initiativ till att inleda så kallad regressverksamhet. Det innebär att den brottskadeersättning som betalats ut i gärningspersoners ställe krävs tillbaka av dem. Med åren har allt mer pengar kunnat återkrävas från gärningspersoner vilket huvudsakligen berott på en satsning på att utöka regressverksamheten och att den blivit mer effektiv och digitaliserad. Samtidigt har mer brottsskadeersättning betalats ut vilket i sig gett en utökad volym av ärenden, och lagändringar har genomförts vilka inneburit större möjligheter att återkräva ersättning. Idag återbetalar gärningspersoner cirka en tredjedel av all brottsskadeersättning som betalas.
Brottsofferfonden och myndighetens roll som kunskapscentrum
Sedan myndighetens start har den haft i uppgift att vara ett kunskapscentrum för frågor som rör brottsoffer. Det innebär att myndigheten ska öka kunskapen i samhället om brottsoffer och på så sätt bidra till att de får ett bättre skydd, stöd och bemötande. Det görs bland annat genom utbildningar, föreläsningar, konferenser, webbplatser och projekt. När myndigheten grundades etablerades även Brottsofferfonden i syfte att ytterligare öka aktiviteten på brottsofferområdet. Brottsofferfondens intäkter består av avgifter som betalas in av personer som dömts för brott med högre straff än penningböter. Pengarna från Brottsofferfonden finansierar bland annat viktimologiska forskningsprojekt och projekt som genomförs av civilsamhällesorganisationer och offentliga och privata verksamheter.
År 2004 lanserades utbildningsmaterialet Rättegångsskolan som syftade till att öka tryggheten för brottsoffer som är kallade till domstol. Rättegångsskolan har tilldelats olika priser, bland annat Kunskapspriset år 2009. Under 2014 skapade Brottsoffermyndigheten webbplatsen Jag vill veta som uppdaterades under våren 2024. Webbplatsen ger barn och unga som utsatts för brott tillgång till lättförståelig information om deras rättigheter och var de kan söka stöd. Det uppdraget resulterade även i barnboken Liten som används av yrkesverksamma som möter barn som ett verktyg för att samtala om svåra känslor och erfarenheter av våld. Under 2020 lanserade myndigheten webbplatsen Brottsofferguiden som innehåller information som är anpassad efter typ av brott, ålder och vilket steg i rättsprocessen som är aktuellt.
En av de viktigaste dagarna för myndigheten är Internationella Brottsofferdagen som infaller den 22 februari och varje år uppmärksammas med en stor konferens i Stockholm. Konferensen hölls för första gången år 2000 tillsammans med ideella organisationer. Idag har konferensen vuxit och varje år deltar ungefär 400 personer och olika forskare vars projekt finansierats av Brottsofferfonden.
Nationell kontaktpunkt och kartläggning av brottsofferstödet i Sverige
Sedan år 2021 är Brottsoffermyndigheten utsedd att vara nationell kontaktpunkt för terrorism. Uppdraget innebär bland annat att myndigheten ska kunna förmedla information om stöd, skydd och ersättning för brottsoffer, och kommunicera med motsvarande kontaktpunkter inom EU så att drabbade i andra medlemsländer får tydlig och snabb information.
Under år 2023 fick Brottsoffermyndigheten i uppdrag att genomföra en kartläggning av det samlade stödet till brottsoffer i Sverige vilket redovisades i en rapport i juni 2024. Rapporten visade att stödet för brottsoffer inte är likvärdigt över landet då det fanns stora skillnader mellan större och mindre kommuner. I rapporten föreslog Brottsoffermyndigheten att myndigheten ska får ansvar för att samordna brottsofferarbetet på nationell strategisk nivå.
Sammanfattningsvis har det hänt mycket på Brottsoffermyndigheten och brottsofferområdet under de senaste 30 åren och det förväntas hända mer de kommande åren. Myndigheten ser en positiv utveckling där brottsoffers rättigheter får allt större utrymme i både politiken och i media, vilket bland annat avspeglas i att ett nytt brottsofferdirektiv från EU väntas komma under år 2025.