Två tjejer samtalar med varandra på ett café.

Till dig som är närstående

Hedersrelaterat våld och förtryck drabbar sällan endast en person i en familj, släkt eller annan liknande grupp. Heder genomsyrar hela tillvaron och påverkar således alla gruppens medlemmar på något sätt.

Skydda barn i din närhet

Som förälder eller annan nära anhörig har du ett ansvar för att värna om barnen i din närhet. Ingen får tvinga eller pressa ett barn eller en ung vuxen att gifta sig. Det är inte heller lagligt att som vuxen tillåta att ett barn gifter sig.

I Sverige får barn inte gifta sig, oavsett om barnet själv vill gifta sig eller inte. Det är ett brott som heter barnäktenskapsbrott. Det är inte heller lagligt att tvinga en vuxen person att gifta sig mot hens vilja. Brottet kallas äktenskapstvång. Ingen får heller föra med sig ett barn eller en vuxen utomlands för att hen där ska giftas bort. Det utgör ett brott som kallas vilseledande till äktenskapsresa.

Kvinnlig könsstympning är också förbjudet i Sverige. Det är inte heller tillåtet att föra med sig ett barn utomlands för att där genomföra könsstympning på barnet.

Sedan den 1 juni 2022 finns hedersförtryck som en ny brottsbeteckning i lagen. Det nya brottet innebär att systematiska kränkningar kan bestraffas som hedersförtryck om gärningarna har utförts med ett hedersmotiv.

Om du är närstående till ett barn eller en ungdom som du misstänker är utsatt eller riskerar att utsättas för hedersrelaterat våld eller förtryck finns det saker du kan göra för att hjälpa och stötta personen. Du har lagen på din sida. Prata med någon på exempelvis socialtjänsten eller hos polisen och be om hjälp.

Prata med barn och unga

Det kan verka svårt att prata med barnet eller den unga personen om du misstänker att hen är utsatt för hedersrelaterat våld och förtryck. Men det är viktigt att du som vuxen vågar ställa frågor och orkar lyssna när barn och unga försöker och vill berätta. Här nedanför följer några tips som det kan vara bra att tänka på när du ska samtala med barn och unga.

  • Ställ öppna frågor.
  • Lyssna på svaren.
  • Utgå från barnets eller den ungas berättelse.
  • Våga stå kvar och vara ett stöd oavsett vad du får höra.

Visa barnet att du lyssnar genom att anpassa ditt språk efter barnets språkbruk, särskilt vad gäller sexualitet, identitet och kön, till exempel bör du använda det pronomen som den utsatta personen själv använder om sig själv. Det kan göra det lättare för barnet att öppna upp och våga berätta.

Frågor som kan vara bra att ställa vid misstanke om hedersrelaterat våld och förtryck kan vara:

  • Är det någonting du inte får göra som du vill göra?
  • Är det någonting du måste göra som du inte vill göra?

Följ upp frågorna med följdfrågor som hjälper barnet eller den unga att berätta om sin situation.

Viktigt att komma ihåg

Kom ihåg att inte pressa personen att prata om hen inte vill. Om barnet eller den unga känner sig pressad kan hen sluta sig helt.

Bild på en glödlampa som ligger på en svart tavla.

Du kan vara ett stöd

Barn och unga som lever i en hederskontext befinner sig i en väldigt utsatt situation. Som barn är de beroende av sin familj, framför allt sina föräldrar eller vårdnadshavare. Om ett barn är utsatt för våld eller förtryck i hemmet kan hen behöva flytta därifrån och bryta kontakten med sin familj, åtminstone för en period. Du som närstående kan då vara ett viktigt stöd för barnet eller den unga.

Direkt efter att ett utsatt barn har flyttat från det hem där hen riskerade att utsättas för våld kan hen behöva lugn och ro, men efter ett tag är det vanligt att längtan efter och behovet av familjen tar över. Det är viktigt att barnet eller den unga endast träffar någon ur familjen om det går att ordna på ett säkert sätt. Ett möte mellan familjen och den utsatta får till exempel inte röja var den utsatta numera är bosatt så att det finns risk för förnyad utsatthet.

Socialtjänsten kan hjälpa till när en utsatt vill träffa familjen, men det går inte alltid att ordna enligt barnets eller den ungas önskemål. Under tiden hen inte kan träffa sin närmaste familj kan du som närstående vara ett viktigt stöd för den utsatta personen.

Svartvit bild på en person bakifrån som går på en gata.

Vad du bör tänka på

När du misstänker att ett barn eller en ung vuxen i din närhet kan vara utsatt för hedersrelaterat våld eller förtryck är det bra att uppmärksamma hen på att du har lagt märke till saker hos personen som kan tyda på att hen inte mår bra. Fråga hur personen mår och tala om att du är orolig eftersom du har noterat att hen inte verkar må bra.

Det är viktigt att bygga upp tilliten och få barnets eller den ungas förtroende. Det kan du göra genom att lyssna och finnas där för personen. Som vuxen kan du behöva agera för att skydda barnet, till exempel genom att göra en orosanmälan till socialtjänsten.

Undvik att själv skapa dig en bild av barnets eller den ungas situation. Låt hen berätta själv, med egna ord och i sin takt. Dra inga förhastade slutsatser om hur det kan kännas för barnet eller värdera den information du får. Utgå hela tiden från barnets berättelse och vad hen förmedlar om sina känslor.

Visa att du vill och kan lyssna på vad barnet eller den unga har att berätta och försök inte att snabbt hitta en lösning på problemet. Det är viktigt att den som berättar känner att hen blir lyssnad till och att du som lyssnar förstår och orkar ta hand om det du får höra. Att hitta en lösning för att hjälpa den utsatta kommer senare.

Sammanfatta hur du har uppfattat det du har hört och fråga om du har uppfattat det rätt. Först därefter, när ni har en gemensam bild av situationen, kan ni gå vidare till att prata om vad ni ska gör härnäst. Kom ihåg att det är viktigt att barnet eller den unga får vara delaktig och får information om vad som händer, till exempel om du gör en orosanmälan till socialtjänsten.

Erbjud dig att följa med barnet eller den unga om hen vill ta kontakt med någon stödverksamhet. Du hittar olika stödverksamheter i en kontaktlista i slutet av den här sidan.

Kvinna lyssnar på en person.

Film om hedersrelaterat våld och förtryck

Devin Rexvid är universitetslektor och forskare vid Stockholms universitet. I den här filmen berättar han om vad hedersrelaterat våld och förtryck är, vad det kan bestå i och hur våld och förtryck kan se ut. Han berättar också om vad det finns för stöd och hjälp att få för de som är utsatta.

10,34
Talmanus

Stödverksamheter

Det finns ett flertal stödverksamheter som har erfarenhet av och kunskap om hedersrelaterat våld och förtryck. Här nedan finns en lista över några av de mottagningar som du kan hänvisa utsatta till för att de ska få det stöd och den hjälp de behöver. Till många av stödverksamheterna kan du som anhörig eller vän till en utsatt också vända dig.

Polismyndigheten

Polismyndigheten tar emot anmälningar om brott och utreder sedan de anmälda brotten. De kan också hänvisa dig vidare till andra verksamheter om du behöver någon att tala med om det du varit med om. Om du blir hotad och utsatt för våld kan polisen erbjuda dig skydd.

Socialtjänsten

Socialtjänsten i varje kommun har ansvar för att ge brottsoffer och brottsoffers anhöriga hjälp och stöd. Nedan finner du en länk till Sveriges Kommuner och Regioners webbplats som har kontaktuppgifter till din kommun.

Brottsofferjouren

Brottsofferjouren är en ideell organisation som stödjer offer för alla typer av brott.

Linnamottagningen

Linnamottagningen är en mottagning för unga personer som blivit utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck eller som blivit bortgifta eller riskerar att bli bortgifta mot sin vilja. Mottagningen kan ge hjälp såväl akut som på lång sikt. På mottagningen finns både HBTQI- och kulturkompetens. Linnamottagningen kan även ge råd åt yrkesverksamma som möter utsatt. Mottagningen har en nationell jourtelefon.

Somaya kvinnojour och tjejjour

Somaya kvinnojour och tjejjour är en ideell förening som stöttar flickor och kvinnor och HBTQI-personer med utländsk bakgrund som är utsatta för våld i nära relation eller lever i en hederskontext. Somayas verksamhet är flerspråkig och består av såväl stödlinje, stödchatt, skyddat boende och aktivitetscenter. De anställda har lång erfarenhet av att hjälpa personer som behöver skyddas och komma bort från våld och förtryck.

Terrafem

Terrafem är en ideell organisation som arbetar för flickors och kvinnors rätt att leva fritt från mäns våld. Terrafem driver en rikstäckande jourtelefon för flickor och kvinnor med utländsk härkomst och har kontakt med utsatta från olika länder och på olika språk. Terrafem bedriver även bland annat en juristjour och har kvinnojoursverksamhet.

RFSL Stödmottagning

RFSL Stödmottagning bedriver stödverksamhet för HBTQ-personer som blivit utsatta för trakasserier, hot och våld. Även närstående och vänner till våldsutsatta HBTQ-personer och yrkesverksamma som möter målgruppen är välkomna. Det är kostnadsfritt att ringa till stödmottagningen och det går att ta kontakt anonymt.

Rädda barnens stödchatt Kärleken är fri

Rädda Barnen bedriver en stödchatt som heter Kärleken är fri. Chatten är till för barn och unga personer som vill ha stöd och råd kring en stor variation av hedersrelaterade frågor. Chatten bedrivs av ideellt verksamma personer. Här kan barn och unga ställa frågor om rättigheter, hedersrelaterat våld och förtryck, begränsningar och påtvingade äktenskap, med mera.

Tjejers Rätt i Samhället, TRIS

TRIS är en ideell förening som arbetar mot hedersrelaterat våld och förtryck. TRIS erbjuder hjälp till såväl vuxna som barn och unga som utsätts för eller riskerar att utsättas för hedersrelaterat våld och förtryck. Hos TRIS finns särskild kompetens i att möta barn och unga som har en intellektuell funktionsnedsättning. TRIS bedriver bland annat en stödtelefon, TRIS-jouren. Organisationen kan även erbjuda tillfälligt eller skyddat boende för utsatta.

UD:s stödtelefon

Du som är i Sverige och har konsulära frågor kan kontakta Utrikesdepartementets konsulära enhet under kontorstid via Regeringskansliets växel. UD-jouren är bemannad dygnet runt, årets alla dagar och hanterar akuta ärenden utanför UD:s och ambassadernas kontorstid. Hit kan du vända dig i akuta konsulära nödsituationer.

GAPFs stödjour

Riksföreningen Glöm Aldrig Pela och Fadime, GAPF, erbjuder stöd och råd via sin stödjour. De har öppet dygnet runt, alla dagar i veckan året runt. Till stödjouren kan såväl utsatta som anhöriga och yrkesverksamma vända sig för att få hjälp. Stödjouren är bemannad av personal med vana av att möta personer som begränsas av hedersnormer. Det är kostnadsfritt att ringa till stödjouren, du kan vara anonym och stödpersonerna har tystnadsplikt.

Mer information

I juni 2022 lanserades en nationell informationskampanj om lagstiftningen kring och verktygen mot hedersrelaterat våld och förtryck. Informationsmaterialet riktar sig såväl till utsatta barn och barn som till deras anhöriga och kompisar samt till yrkesverksamma som möter barn och unga. Materialet finns att ladda ned på hedersförtryck.se och finns för ett flertal olika kanaler och enheter. Kampanjen syns bland annat i sociala medier, på digitala reklamtavlor och i kollektivtrafik i större städer.