Ekonomiskt våld bland kvinnor som utsatts för grov kvinnofridskränkning

Syftet med projektet var att genom både en rättsvetenskaplig och en sociologisk ansats undersöka förekomsten av ekonomiskt våld bland kvinnor som blivit utsatta för återkommande fysiskt våld av sin partner.

Inom ramen för projekt har 17 kvinnor djupintervjuats. De har varit målsäganden i domar angående grov kvinnofridskränkning och varit utsatta för fysiskt våld av sin manliga partner. Kvinnorna har fått berätta om de även varit utsatta för olika former av ekonomiska oegentligheter av sin partner, även kallat ekonomiskt våld, och hur dessa tagit sig uttryck. De fick frågor om hur de ekonomiska oegentligheterna uppmärksammats under rättsprocessen samt vilka konsekvenser de haft för deras ekonomiska situation och möjligheter att lämna relationen. Samtliga intervjuade hade i samband med polisanmälan av mannen lämnat det våldsamma förhållandet men vittnade om kvarstående fysiska, psykiska och ekonomiska problem.  

Av intervjuerna framgår att ekonomiskt våld kan ta sig olika uttryck men att där finns ett inslag av kontroll som en bakomliggande faktor. Bland de gärningar som återfinns i kvinnornas berättelser ger en del i högre grad uttryck för att kontrollera kvinnan medan andra mer förefaller syfta till att komma åt hennes egendom och pengar. 

Kvinnorna i studien berättade om att de innan den våldsamma relationen inleddes eller innan det fysiska våldet började hade en ekonomi i balans. De hade ekonomisk kontroll och kände trygghet med sin ekonomiska situation. Det ekonomiska våldet kom smygande och handlande inte om isolerade gärningar utan utgjorde snarare ett sammanhängande mönster som medförde en tilltagande kontroll över kvinnans liv och egendom. Mobiltelefonen hade en central funktion för att i allmänhet kontrollera kvinnan.

Den tekniska utvecklingen med digitala bank-, betal- och identifieringstjänster har förändrat människors sätt att hantera sin ekonomi och skapat nya möjligheter att utöva ekonomiskt våld. Många gånger har mannen haft tillgång till kvinnans e-legitimation. Kvinnan har velat tro på förhållandet och visa tillit till mannen genom att lämna ut sina personliga uppgifter för att han exempelvis skulle kunna betala gemensamma räkningar. Andra gånger har mannen med våld och hot om våld förmått henne att lämna ut sina uppgifter. Med kvinnans e-legitimation har mannen på olika sätt kunnat övervaka henne och identifiera sig som henne och även ingå avtal i hennes namn.

Under rättsprocessen har det ekonomiska våldet inte uppmärksammats. Polisen har inte ställt några frågor och ekonomiska oegentligheter har inte i övrigt uppmärksammats under rättsprocessen. Kvinnorna vittnar om att de i allmänhet mötts av bristande förståelse och att de själva saknat kunskap att hantera sin nya ekonomiska situation. De har inte heller fått den hjälp och det stöd som skulle behövas för att hantera eventuella skulder som uppkommit med anledning av våldet. Det kan innebära att när kvinnan lämnat den våldsamma mannen finns en risk att hon i åtskilliga år framöver får leva med ekonomiska konsekvenser från förhållandet.