Brottsplats skolan - en studie av brottsoffer i skolan

Det övergripande syftet har varit att studera vilka bedömningar och strategier som skolor vidtar då elever i grundskolans senare år kategoriseras och bedöms som brottsoffer. Syftet har omfattat följande dimensioner: 1) hur skolor tolkar och kategoriserar olika händelser, 2) hur de inblandade kategoriseras, samt 3) skolors strategier för att hantera det inträffade.

Studien har omfattat sex grundskolor i Västra Götalandsregionen, som valts ut för att få en spridning med avseende på storlek, i storstad och småstad, samt skolor belägna i olika socioekonomiska områden och med olika profiler vad gäller våld och anmälda brott. I projektet har intervjuer med nyckelpersoner, fokusgruppintervjuer, observationer av elevhälsoteam samt studier av lokala handlingsplaner genomförts.

Resultaten visar en historisk omvandling av hur professionella i skolan ser på och definierar olika former av kränkningar, utsatthet och sårbarhet. Av studien framgår till exempel hur en medicinsk-psykiatrisk diskurs med tonvikt på beteendediagnoser och medicinering har fått ett starkt fäste i skolans värld. Det har funnits ett bitvis starkt motstånd mot att bädda in och definiera situationer där elever utsatts i ett juridiskt ramverk. Skolpersonalen har talat om att det blivit vanligare att polisanmäla elever, men uttryckt sig tveksamma till att samverka med andra aktörer, som polis och socialtjänst. Detta uttrycks som ett dilemma där skolpersonalen kan omdefiniera situationer, handlingar och sociala fenomen till antingen rättsliga eller medicinska ”problem”. Både den som utsätter andra elever för olika former av våld och kränkningar och de elever som utsätts omdefinieras i denna process som till exempel offer respektive förövare eller som elever med neuropsykiatriska störningar.

Urvalet av skolor har möjliggjort för forskarna att studera nyanser och skillnader i hur skolor uttrycker sig och talar om olika typer av ”problem” och åtgärder. I studien tydliggörs hur skolpersonalens tal om kränkningar uppvisar en variation och olika typer av resonans med avseende på klass, kön och plats.