Brottsofferjourernas riksförbund - formering, frågor och fokus

Syftet med projektet har varit att analysera Brottsofferjourernas Riksförbunds roll och inriktning och hur den har utvecklats sedan förbundet bildades 1988. Projektet bygger på en fallstudie av riksförbundets officiella och interna dokument, till exempel verksamhetsberättelser, debattartiklar, informations- och utbildningsmaterial, protokoll och artiklar i medlemstidningen.

Resultaten från projektet visar att uppkomsten av brottsofferjourer  i Sverige under 1980-talet till stor del kan knytas till ett mindre antal nyckelpersoners unika engagemang och förankring. Deras arbete bidrog till att en ny ideell organisation med en ny verksamhet, brottsofferstöd, kunde bildas på bara några år. Brottsofferjourernas Riksförbund (i dag Brottsofferjouren Sverige) har över tid arbetat med intern sammanhållning för de lokala jourerna och konsekventa budskap till omvärlden. Organisationen har arbetat med mänskliga rättigheter som grundprincip och över tid följt med i samhällsutvecklingen, vilket bland annat inneburit att de, likt andra organisationer, kommit att arbeta med kvalitetssäkring och specialisering där brottsdrabbade barn och kvinnor fått särskild uppmärksamhet.

Forskarna hävdar att Brottsofferjourernas Riksförbund spelat en dubbel roll i en skiftande välfärdsstat. I decentralisering och privatisering av den svenska välfärden från 1980-talet och framåt var ideella organisationer särskild intressanta för beslutsfattare eftersom de representerade det civila samhället och positiva humanitära värden. Brottsofferjourernas Riksförbund hade en inriktning och verksamhet som sammanföll med den politik som drevs i det tidiga 1990-talet. Rekonstruktionen av våld mot kvinnor från ett strukturellt problem, relaterat till manlig makt och dominans över kvinnor, till ett individuellt problem, öppnade ett utrymme för Brottsofferjouren Sverige att bli en stark röst också på detta område.