Berusning, sexuella trakasserier och sexuellt våld i nattlivet: En kvalitativ studie av unga vuxna i Sverige och Danmark

Syftet med projektet var att studera hur berusning formar sexuella möten mellan unga vuxna i nattlivssammanhang.

Projektet har undersökt hur unga vuxna personer (18-25 år) förstår och förhandlar om berusningens betydelse i sexuella kontakter samt vilka sociala konsekvenser berusning får när det gäller sexuell viktimisering. I projektet har en jämförelse mellan unga vuxna i Sverige och Danmark genomförts.

Studiens resultat visar att alkoholkonsumtion har flera olika betydelser för sexuella relationer, enligt de unga vuxna i studien. Fler kvinnor än män i studien berättar om sexuell viktimisering i nattlivsmiljöer, samtidigt som både män och kvinnor har erfarenheter av socialt gränsöverskridande, till exempel att vänner i festsammanhang pressar dem att flirta med eller ragga på någon. I många fall kan alkoholkonsumtion eller berusning fungera som förmildrande omständigheter för den som överträder någon annans gränser och som försvårande omständighet för den utsatta personen. Det handlar inte enbart om att ursäkta eller förminska sexuella överträdelser som sker vid specifika tillfällen, utan återspeglas i en mängd beteenden och situationer som deltagarna beskriver, allt från vilken grad av berusning man upplever som ”okej” vid sexuella aktiviteter till placering av ansvar i form av kontroll över sitt alkoholintag (det ansvaret tillskrivs främst kvinnor). Alkohol och berusning tycks på detta plan kunna förstärka en mer “traditionell” syn på sexuellt våld, där ansvar av olika slag tillskrivs den som utsätts snarare än förövaren, alternativt att alkoholen i sig tillskrivs ansvaret för våldsamma eller kränkande handlingar. Berusning används dock även för att förklara den utsatta personens egna reaktioner, vilket tycks både kunna förstärka och förminska den utsattas känslor av skuld och skam. 

Flera kvinnor i studien beskriver miljöer där alkohol och berusning är ett förväntat inslag som i varierande grad otrygga och sexualiserade, beroende på geografisk plats, tid på dygnet, och vilka sociala kontakter som sker där. De kontrollstrategier deltagarna använder sig av kan delas in i riskminimerande och interaktionsfokuserade, där riskminimerande strategier handlar om att anpassa klädsel, agerande, val av sällskap, alkoholkonsumtion med mera efter hur de uppfattar platsen, medan interaktionsfokuserade strategier handlar om hur de agerar för att undvika fortsatt interaktion med en person som överträder deras gränser (t.ex. flytta sig, säga ifrån).

I studien framgår det även att användandet av ett språkbruk om samtycke gör det möjligt för personer som utsatts för sexuella överträdelser att uppfatta den som utsatte dem som förövare. Emellertid är det mer otydligt om de samtidigt ser sig själva som offer.