Analys av forskningsmaterial om könsstympning av flickor och kvinnor efter immigration till Sverige - uppföljning av regeringsuppdrag från brottsoffers och professionellas perspektiv

Syftet är att belysa könsstympning av flickor och kvinnor efter immigration till Sverige från brottsoffers respektive professionellas perspektiv. Projektet bygger på material från Länsstyrelsen Östergötlands genomförda regeringsuppdrag för framtagande av vägledande material till professionella (U2013/5292/JÄM).

Länsstyrelsen Östergötland genomförde en nationell enkät till 934 yrkesverksamma inom hälso-och sjukvård, skola, socialtjänst och polisen om kvinnlig könsstympning som ett led i regeringsuppdraget. Där framkom bland annat en utbredd osäkerhet och brist på kompetens om kvinnlig könsstympning och att de yrkesverksamma undviker att fråga även om det finns misstankar. Under projektet har resultatet av den nationella enkäten diskuterats utifrån dilemman i en svensk kontext i förhållande till barnkonventionen där principen om barnets bästa är central. Av barnkonventionen framgår att alla stater som undertecknat konventionen ska vidta alla effektiva och lämpliga åtgärder i syfte att avskaffa traditionella sedvänjor som är skadliga for barns hälsa. Sverige har anslutit sig till barnkonventionen och från år 2020 har den också blivit svensk lag. Det har under projektets gång framkommit att flickor, trots förekommande brister, är mer juridiskt skyddade i Sverige än pojkar eftersom könsstympning av pojkar är tillåtet. Forskaren lyfter fram brister i barnperspektiv i rådande lagstiftning för omskärelse av pojkar, brist på bland annat uppföljning i samband med risk for könsstympning av flickor i en svensk kontext, motiv till upprätthållandet av traditionerna samt konsekvenser för hälsan.