Kan jag behöva skydd?

När du har utsatts för ett brott kan det i vissa fall vara nödvändigt att du skyddas från hot och risker.

Det finns flera olika sorters skydd, både sådana som skyddar dig fysiskt och sådana som skyddar dina personuppgifter. Det är åklagare eller polis som beslutar om du har rätt till skydd. De bestämmer också vilket skydd som är bäst lämpat just i ditt fall.

Exempel på fysiska skydd är besöksförbud, trygghetspaket, underrättelse från Kriminalvården och livvakt. Exempel på skydd av personuppgifter är sekretessmarkering, namnändring, kvarskrivning och fingerade (påhittade) personuppgifter.

Om du behöver skydda dina personuppgifter ska du kontakta Skatteverket. Gå in på Skatteverkets webbplats eller ring 08-64 81 60.


Läs mer om olika typer av skydd under rubrikerna nedan:

Kontaktförbud
Kontaktförbud finns till främst för att skydda dig som utsatts för hot och trakasserier av en tidigare make/maka eller sambo. Det kan också skydda barn och andra utsatta. Om det finns risk för att en viss person ska utsätta dig för hot, brott eller trakasserier kan du begära att den personen får kontaktförbud.

Den personen får då inte besöka, följa efter eller kontakta dig. I vissa fall får personen inte ens komma i närheten av dig, ditt hem, din arbetsplats eller någon annanstans där du är. Det är en åklagare som beslutar om kontaktförbud.

Du kan läsa mer om kontaktförbud på Polisens webbplats.


Trygghetspaket
Om hotbilden mot dig är allvarlig kan det vara aktuellt att få tillgång till ett så kallat trygghetspaket. Paketen innehåller mobiltelefon och larmsystem. Kontakta polisen på din hemort som prövar om du kan få ett sådant paket.

Mer information om polisens arbete med skydd för hotade och kontaktuppgifter hittar du på Polisens webbplats.


Underrättelse från Kriminalvården
Kriminalvården måste i vissa fall lämna information om en dömd och intagen gärningsperson till dig som har blivit utsatt för brott. Det gäller framför allt vid brott där våld eller hot om våld har förekommit. Det gäller också om du har varit frihetsberövad, till exempel tagits som gisslan eller kidnappats. Du kan välja
att få information om den dömde exempelvis får permission, byter anstalt, rymmer eller ska friges.


Livvaktsskydd
Det finns en viss möjlighet för hotade personer att få livvaktsskydd. Det är dock mycket ovanligt. Livvaktsskydd söker du hos polismyndigheten där du bor. Din närmaste polisstation kan lämna mer information om livvaktsskydd.


Sekretessmarkering
I normala fall är uppgifter som namn, adress och personnummer offentliga. Om du har utsatts för våld, hot om våld, förföljelse eller andra trakasserier kan du få dina personuppgifter sekretesskyddade i folkbokföringsdatabasen. Det innebär att
myndigheter inte får lämna ut dina personuppgifter.

Skatteverkets webbplats har bra information om sekretessmarkering.


Namnändring
Ett sätt att öka ditt skydd är att byta namn. Reglerna för namnbyte regleras i namnlagen. Vill du veta mer om vilka regler som gäller för namnbyte och hur du går tillväga kan du besöka Skatteverkets webbplats och läsa om namnändring.


Kvarskrivning
Dina personuppgifter kan skyddas genom så kallad kvarskrivning. Det betyder att du får vara folkbokförd på din gamla adress om du har flyttat eller tänker flytta. För att få kvarskrivning måste det finnas risk att du kan bli utsatt för brott, förföljelser eller allvarliga trakasserier. Du ansöker om kvarskrivning hos det lokala skattekontoret där du är folkbokförd.


Fingerade personuppgifter
Om du har utsatts för hot mot ditt liv, din hälsa eller din frihet har du möjlighet att få fingerade (påhittade) personuppgifter. Det är mycket ovanligt, men du kan få det om inget av de andra skydden räcker. Det är bara Rikspolisstyrelsen som sedan har tillgång till kopplingen mellan dina två identiteter.

Läs mer om fingerade personuppgifter på Polisens webbplats, där du också hittar kontaktuppgifter till Rikspolisstyrelsen.

Senast uppdaterad:2013-10-15