FAQ Brottsoffer

Jag tror att en person jag känner utsätts eller har utsatts för brott - vad ska jag göra?
Tala med personen och, om dina misstankar är riktiga, försök stödja honom eller henne i att göra en anmälan till polisen. Ett första steg kan vara att stödja personen till en samtalskontakt med kurator eller psykolog. Om personen inte vågar eller orkar göra en polisanmälan kanske du kan erbjuda dig att ta den första kontakten med polisen. Om personen inte vill ta emot hjälp och du inte vet hur du ska agera, bör du se till att få samråda med någon som har kunskap och erfarenhet av arbete med brottsoffer, kanske en polis, en psykolog eller någon på en brottsoffer- eller kvinnojour. Det är inte ovanligt att brottsoffer känner skam och lägger skuld på sig själva. Vidare kan den som varit utsatt för upprepade brott kan ofta vara psykiskt nedbruten och behöva stor hjälp utifrån för att kunna ta sig ur sin situation. Om ingen i ett sådant läge vågar "lägga sig i" kan personens psykiska och fysiska hälsa - och ibland till och med liv - vara i fara. Om det är fråga om ett barn som du misstänker utsätts eller har utsatts för brott ska du alltid utan dröjsmål kontakta polisen eller socialtjänsten.
Jag känner någon som har varit utsatt för ett brott - hur ska jag bete mig mot honom/henne?

Ett brott kan orsaka både psykisk, fysisk och ekonomisk skada. Kanske kan du erbjuda stöd och hjälp. Våga fråga och våga ta kontakt! För många är de psykiska följderna jobbigast. Det är vanligt att känna sorg, ilska eller vanmakt och många får reaktioner som sömnlöshet, hjärtklappning eller allmän oro. Det allra viktigaste brukar vara att finnas där som medmänniska och tillåta personen att visa och uttrycka sina känslor. Var rak, ärlig och lyhörd för personens behov.

 

Du bör

- vara tydlig med att ditt stöd är ett erbjudande, inte ett måste

- se till att du lyssnar mer än du pratar själv

- känna din egen begränsning och hjälpa personen vidare till mer professionell
  samtalshjälp om han eller hon behöver det

 

Du bör inte

- vara för hurtfrisk och säger saker som "ryck upp dig" och "värre saker har hänt
  andra"

- prata själv för att dämpa din egen ångest

- tro att du måste skydda den drabbade personen från verkligheten

Jag har blivit vittne till ett brott men tycker att det känns obehagligt att berätta om det för polisen eller domstolen - vad ska jag göra?
För att brott ska kunna utredas krävs att människor vågar berätta vad de sett och vad de vet. Det finns därför en lagstadgad vittnesplikt i Sverige. Om du känner oro bör du kanske försöka diskutera dina farhågor med någon, till exempel någon på en brottsofferjour, eller en polis eller en åklagare. På många domstolar finns också numera ideellt arbetande personer - s.k. vittnesstöd - som har till uppgift att ge stöd och information till vittnen och brottsoffer i samband med domstolsförhandlingen. Man bör hålla i minnet att det i de allra flesta brottsutredningar inte förekommer några hot mot vittnen, och även om oro och obehagskänslor är fullt förståeliga, är de oftast inte riktigt motiverade. I de undantagsfall där det finns ett verkligt hot, upplevt eller uttalat, ska man begära hjälp och skydd av polis eller åklagare. Man kan få råd om hur man ska agera och det finns ett antal skyddsåtgärder man kan ha rätt till.
Senast uppdaterad:2012-04-23