Internationella Brottsofferdagen 2012

Onsdagen den 22 februari arrangerade Brottsoffermyndigheten och sju ideella föreningar Internationella Brottsofferdagen i Stockholm. UR Samtiden fanns på plats och filmade föreläsningarna som hölls i aulan. Temat för dagen var ”Kunskap och
konsekvens".

Att skydda barnen

Där det finns våld finns det också motstånd, menar familjeterapeuten och traumaforskaren Allan Wade. På temat att hitta sätt att skydda barn mot övergrepp berättar han om en rad olika möten han haft i sin roll som terapeut, möten som alla bidragit till en ny syn på människan som brottsoffer, gärningsman och medmänniska. Allan Wade menar att allt våld är socialt i betydelsen att alltid minst två personer är inblandade, och att det alltid finns någon form av interagerande. Han ger sedan flera olika versioner av samma händelse där det yttre förloppet är det samma, men där offrets reaktioner får ta olika mycket plats. Han belyser därmed brottsoffers många olika sätt att bjuda motstånd. Allan Wade visar sedan att en händelsebeskrivning som inte tydligt innehåller offrets reaktioner blir till gärningsmannens fördel i en brottsutredning och rättegång.
Se Allan Wades föreläsning

 

Brottsoffret, skulden och språket

Vi har pratat mycket om det du utsattes för, men vilken roll spelade du själv i det här? Den frågan får ofta offer för övergrepp av sina terapeuter, menar den kanadensiske familjeterapeuten och traumaforskaren Allan Wade. Han talar om hur omgivningen ofta förstärker känslan av övergrepp för ett brottsoffer. Ett offer är inte i en relation där övergrepp pågår, för det antyder att offret bär en del av skulden, utan offret är i en relation där den andra parten begår övergrepp. Våld och övergrepp är ingenting som bara råkar hända genom en olyckshändelse, utan det är ett agerande där en person mot sin vilja blir utsatt för ett övergrepp.
Se Allan Wades föreläsning

 

Dödsorsak: Kvinna

Karin Alfredsson är journalist med många års erfarenhet av att skriva om bland annat mäns våld mot kvinnor. När hon slogs av innebörden i att våldtäkt och partnerskada orsakar mer död än malaria och trafikvåld tillsammans kontaktade hon journalisten Kerstin Weigl, och tillsammans med fotografen Linda Forsell besökte de 10 olika länder för att granska våldet mot kvinnor och det bristfälliga skyddet för dem. De sökte upp tre olika grupper: historier om kvinnor som dödats av män i sin omgivning; överlevare, som kommit ur en svår situation, samt förändrare, som bidragit till att göra situationen bättre för andra - för mitt i all det hemska hittar de också strimmor av hopp.
Se Karin Alfredssons föreläsning

 

Diskoteksbranden i Göteborg - tio år senare

Under höstlovet 1998 omkommer 63 ungdomar i en brand på Hisingen i Göteborg. Några socialarbetare och forskare har tittat närmare på efterarbetet med de drabbade ungdomarna och här berättar de om de överlevande ungdomarnas tankar och berättelser. Bland annat åkte ett tiotal killar på ett kanotläger tillsammans med den brännskadade brandmannen Lasse Gustavsson, och 18 månader efter branden kunna killarna plötsligt sätta ord på sina upplevelser. Några av de överlevande pojkarna ger också handfasta råd till de som arbetar med denna typ av svåra frågor: Berätta att läkande kan ta mycket lång tid, och säg aldrig att du vet hur det känns. Medverkade: Ann Hanbert och Larsåke Lundberg, socionomer från Göteborgs stad, samt Lars Rönnmark, forskare i socialt arbete vid Göteborgs universitet.
Se föreläsning "Diskoteksbranden i Göteborg - tio år senare"

 

Barn som vittnen

Enligt Gunilla Fredin, vittnespsykolog på polisen i Malmö, är barns minnen pålitliga, men det är viktigt hur frågorna ställs. Frågar vi om bilen var röd eller blå så försöker de svara efter det, men om vi frågar efter vilken färg bilen har kanske vi får ett helt annat svar. Gunilla Fredin talar om vikten av öppna frågor. Behandlar vi barnen rätt så fungerar de mycket bra och kan återge en händelse. Barn i åldern 4-5 minns ungefär lika bra som lite äldre barn. Barn fokuserar på yttre delar av kroppen, som håret, och om någon är tjock eller smal, medan vuxna är mer fokuserade på till exempel delar av ansiktet. Däremot fungerar barns minne inte lika bra i början av tonårsåldern, men från 15-årsåldern börjar de att - liksom vuxna - kunna få ihop en helhet.
Se Gunilla Fredins föreläsning

 

Senast uppdaterad:2016-05-09