Hand som håller i ett bankomatkort intill en dator.

Bedrägerioffer ersätts sällan

Bedrägeribrotten fortsätter att öka, vilket Brottsoffermyndigheten tydligt märker av. Men möjligheten att få brottsskadeersättning för bedrägeri är i det närmaste obefintlig.

Antalet ansökningar om brottsskadeersättning till följd av bedrägerier har för­dubblats de senaste fem åren. Bara från 2022 till 2023 ökade antalet ansök­ningar för brottstypen med 23 procent. Av de cirka 1 000 ansökningar om brotts­skadeersättning för bedrägeribrott som kom in 2023 kunde Brottsoffer­myndigheten inte lämna ersättning i ett enda fall.

– Vi har dagligen kontakt med människor som förlorat alla sina besparingar eller tagit lån på grund av bedrägerier. De är ledsna och känner skam över att ha blivit lurade. Det känns förstås inte bra att behöva meddela dem att de inte kan få någon brottsskade­ersättning, säger Magnus Öhrn, chef för brottsskade­enheten på Brottsoffermyndigheten.

Bedrägerier är svårutredda och ofta förblir brotten ouppklarade. I de fall en gärningsperson döms att betala skadestånd saknas det inte sällan betal­nings­förmåga. Det finns heller ingen möjlighet att få ersättning från försäkringsbolag.

– Bedrägerioffer blir tyvärr ofta helt utan ersättning, säger Magnus Öhrn.

Mer information: 

Vad täcker brottsskadeersättning

Personer som har blivit utsatta för brott och inte kan få skadestånd av gärningspersonen eller full ersättning via försäkring har möjlighet att få brottsskadeersättning från staten. Brottsskadeersättning som beviljas av Brottsoffermyndigheten rör ofta brott som lett till personskada eller kränkning. Exempel på brott som i de flesta fall ger rätt till ersättning är sexuella övergrepp, misshandel, hemfridsbrott och rån.