Regressverksamhet

Genom regressverksamheten kräver staten gärningspersoner på den brottsskadeersättning som Brottsoffermyndigheten, i deras ställe, betalat ut till brottsoffer. Regressverksamheten är en viktig del av arbetet med brottsskadeersättning.

Brottsskadeersättning – när gärningspersonen inte kan betala
När någon blir utsatt för brott har brottsoffret ofta rätt att kräva gärningspersonen på ekonomisk ersättning i form av skadestånd. Skadeståndet är en kompensation för de skador som uppkommit samt den personliga kränkning som brottet inneburit.

Om gärningspersonen inte kan betala – och ingen av parterna har försäkringar – har brottsoffret i många fall rätt till en statlig kompensation, så kallad brottsskadeersättning, som betalas ut av Brottsoffermyndigheten.


Brottsoffermyndigheten kräver tillbaka pengarna av gärningspersonen
När brottsskadeersättning betalas ut tar Brottsoffermyndigheten enligt §28 brottsskadelagen över offrets rätt till skadestånd. Detta kallas att Brottsoffermyndigheten har regressrätt. Regressrätten gäller enbart upp till det belopp som brottsoffret har fått i brottsskadeersättning.

Brottsoffermyndigheten försöker sedan kräva tillbaka det utbetalda beloppet av gärningspersonen. Detta kallas för att man regressar. Målsättningen är att rätt person – dvs. gärningspersonen – alltid ska betala sitt skadestånd. Regressverksamheten bedrivs aktivt men tar särskild hänsyn till gärningspersonens ekonomiska rehabilitering.


För regressrätt krävs att gärningspersonen är känd
För att regressrätten ska kunna utövas krävs att gärningspersonen är känd. Det är inte nödvändigt att det finns en dom på skadestånd – eftersom Brottsoffermyndigheten tagit över rätten till skadestånd kan myndigheten själv stämma gärningspersonen inför domstol för att fastställa skadeståndsanspråket. Vanligast är dock att myndigheten regressar i de fall där det redan finns en dom på skadestånd.

Regress kan även utövas mot ett försäkringsbolag om en försäkring finns som omfattar skadan och som inte tidigare tagits i anspråk.


Regressenheten
Sedan 1997 har ca 61 000 återkrav inletts och enheten har ett stort antal aktiva amorteringsplaner. Återkrav inleds i så många ärenden som möjligt och varje år noterar verksamheten allt större intäkter (drygt 31 miljoner kronor år 2015).
Indrivna medel används för att finansiera den brottsskadeersättning som betalas ut. Ungefär en tredjedel av den utbetalda brottsskadeersättningen finansieras av regressintäkterna.

Senast uppdaterad:2016-08-10